På andra botten fanns väveriet med sina olika vävstolar. De enskyttliga vävstolarna kunde endast väva enfärgat eller randigt medan de flerskyttliga revolverstolarna automatiskt roterade spolarna så att rutiga tyg kunde vävas. Varje väverska bemannade ungefär 6 vävstolar där hon bytte spolar och reparerade om trådar gick av. Många av nerteckningarna från kvinnor som jobbade där handlar också om förlupna skyttlar som ibland träffade ansiktet, ibland åkte ut genom fönstret. Men också om att man ibland kunde smita bakom maskinerna och fika lite med kollegorna.

Idag innehas stora delar av våningen av ett kontorshotell med olika mindre verksamheter. Lokalerna har renoverats kraftigt med sänkt tak och långa, smala korridorer, men några gamla möbler från fabrikstiden finns fortfarande kvar. Och så förstås den majestätiska klockan, den som en gång i tiden satt i ett klocktorn på taket och kallade arbetarna till jobbet. Nu hänger den som ett minnesmärke bredvid en vägg med gamla foton, tyst och vilande.

Bild: väveriet ca 1900, foto: okänd, Gävle kommunarkiv.