”Ett bygge av enorma dimensioner”
Elin hjulström Lord
Textilfabriken i Strömsbro byggdes när industrialismen ännu var ett ganska nytt fenomen i Sverige. Redan från början blickade man mot England för inspiration, och särskilt mot Manchester som var en etablerad kraft inom textilindustrin. I slutändan hämtade man inte bara maskiner och byggnadskunskap därifrån, utan även byggnadsledare, fabriksledare och ingenjörer.
”Det år 1849 bildade Gefle Manufactur Actie Bolag hade förvärvat bränneriet, spannmålsmagasinet och ett flertal bostadshus. Ett tegelslageri hade omedelbart börjat anläggas. Kort därefter började bolaget att bygga en textilfabrik efter ritningar av engelsmännen W. Owen och S. W Fraser. Som byggnadsledare anställdes arkitekten C. A. Setterberg”.
(Ur ”Strömsbro -ett industrisamhälles utveckling”, Ture Karlström, 1975).
”Under våren 1850 började projekteringen av fabriken. Man flyttade mjölnarbostället, som låg just på fabrikens plats, till kvarteret Drängen. Här fick Owens och Setterberg kontor och bostad. Bolaget förvärvade även Möllers oljeslageri, brännmästare Bostroms gård samt mera mark på Hålldamsholmen.
Vy av fabriken från dammen 1890. Foto: okänd, Gävle kommunarkiv.
Fabriksbygget hade för sin tid enorma dimensioner. Under försommaren 1850 var 370 man och 20 hästar i arbete vid byggnadsplatsen. År 1851 stod fabriksbyggnaden under tak, spinneriet-väveriet var tre våningar högt samt hade en fjärde oinredd våning. De bägge flyglarna i två våningar samt ingångsfasaden om en våning, rymde portvakt, kontor och direktionsrum.
Vattenhjulet 1896. Foto: okänd, Gävle kommunarkiv.
I februari 1852 började man driften. Ett 13 meter högt vattenhjul av järn –ett av Europas största, stod för kraften. Dammanläggningarna hade också byggts ut. De första bomullsbalarna kom från England till Strömsbro 1851. Härifrån kom även ett tiotal specialister, som skulle tjänstgöra som lärare. Från Göteborg kom fabriksflickor som var kunniga i spinning och vävning. Till en början inriktades tillverkningen på olika garnsorter samt på bomullsväv. Senare utökades sortimentet med markisvävnader, vindtyger och flaggduk. Garn och väv var av utomordentlig kvalitet, efterfrågan blev stor och redan de första åren blev vinsten avsevärd. Fabriken hade år 1861 en omsättning på mer än hälften av stadens 37 fabriker tillsammans.”
(Ur ”Strömsbro —bebyggelsehistorisk studie av en industristadsdel och dess förändring under 200 år”).
Färgeriet
Färgeriet med Testeboån i förgrunden. Foto: okänd, Gävle kommunarkiv.
1863 köpte man marken på andra sidan ån, där man inrättade ett färgeri och ett blekeri. Där färgades både tyg och garn, som sedan kunde vävas till randiga och rutiga mönster. Garnet rullades upp på perforerade spolar innan färgning så att färgvätskan kunde pressas fram och tillbaka genom rullen. Av ritningen att döma var maskinen av tysk modell.
Ritning till färgerianläggning, ur Gävle kommunarkiv.
Toppmodern säkerhetsutrustning
Under slutet av 1890-talet installerades också flera nymodigheter, till exempel ett sprinklersystem med tolv stora vattenbehållare på vinden rör kors och tvärs genom huset. ”Jernreservoirerna” tog upp regnvatten från yttertaket, men kunde också fyllas med pump från hjulhuset. Dessutom installerades en typ av luftfuktningssystem för att försöka binda textildammet, även det från Manchester.
