Spår på vinden 

Spår på vinden  

Elin hjulström Lord


Ibland går jag upp på vinden bara för att titta i taket. Där kan man fortfarande se gamla ventilationssystem från fabrikenstiden, med luftfuktare för att försöka binda det värsta textildammet. Det är förstås inte i bruk längre, men det är alltid en speciell känsla att hitta någon detalj som skymtat förbi i ett gammalt foto; ett rör, rester av lite gammal pärlspont, en skylt. På vinden finns mycket av detta kvar, då ingen renovering eller ombyggnation gjorts (annat än att dela upp utrymmet i typiska vindsförråd).

Mitt i rummet sitter en skylt som pekar mot en ”reservutgång”. Om man följer den hamnar man i resterna av ett gammalt tvättrum där tvätthon fortfarande står kvar med spindelväven draperad över kranarna, omgiven av allsköns bråte och gullfiber. Några branta trappsteg slutar i en tillstängd dörr. På andra sidan väntar den hisnande branta brandtrappa som kan ses på höger sida av husets mittsektion om man står nere på gården, vackert utformad med föga inbjudande i sin öppenhet fyra våningar över marken. Då känns trapphuset säkrare, inneslutet i det stora tornet.


I taket ovanför ett av förråden sitter ett litet mysterium: en stjärna av metall som kastats upp så hårt att en udd har grävt sig in i träet och fastnat. På den står ”Tack för all dricka Widén” och ”Hälsningar [?] o Leif 1968”. Tydligen använde Bockens bryggeri byggnaden till lager efter att GMAB hade lagt ner, så kanske hade personerna i fråga någon koppling till det, men nog är det ett lite udda tackkort? För att inte tala om placeringen. Och jag kan inte låta bli att undra: har den suttit där sen 1968?


Runt om i lokalen kan man hitta små lappar och skyltar med uppmaningar och instruktioner, inte minst vad gäller brandutrustning. Vid dörren till trapphuset sitter en gammal brandsläckare, omladdad den 6/3 1961 enligt en etikett på sidan.


På andra sidan dörren, längst upp i trapphuset, öppnar sig ett högt utrymme ända till tornets topp. Långt däruppe sitter vattentankarna, de som är kopplade till det för sin tid anmärkningsvärda sprinklersystemet, källan till de många rör som snirklar sig som tredimensionella labyrinter genom huset. En mycket analog mätare på väggen sparar kontrollanten en svindlande klättring längs smala trätrappor och spänger; de visar att tankarna numera är tomma.


Trappan ner till tredje våningen bjuder på ännu en spännande lapp:

“För stängning av denna branddörr under rasten och efter arbetstidens slut är Karl Söderström ansvarig.”

Lappen sitter på en dörr vid trappavsatsen mellan tredje och fjärde våningen som leder ut under taket på en av flyglarna. Utrymmet är direkt under plåttaket, temperaturmässigt en bakugn eller ett kylskåp beroende på årstid, och golvet består endast av isolering korsat med en eller annan spång. Vem var Karl Söderström och varför öppnades dörren över huvud taget? 

Vet du? I så fall finns mailadressen i sidfoten.