eva westman linné

---

Rummet är grått ängsligt tyst instängt, omöjligt att hitta en ljusglimt någonstans, på golvet ligger vass ståltråd, bruna stora pappkartonger, lister, krokiga spikar några tomglas, allt huller om buller, ilsken tystnad, var börjar konsten frågar hon sig, kan den ha gömt sig i denna fula soptipp, troligtvis inte, måste trots omöjligheten ställa upp det rangliga staffliet, gnisslar gnäller som en bakfull poet, skär genom tystnaden som en vass såg. Bakom en grönfläckig fåtölj ser hon ett runt lysande föremål lysa upp ett hörn, mormors gamla lampa, herregud, en påbörjad målning smyger sig fram , nu minns hon motivet, ett riktigt missfoster, usch, en tiger med grönfläckig päls blodiga tassar den väser, visar sina vita vassa tänder, morrhåren lyser som silver, fortfarande hungrig. Säkert.

Hennes hjärta slår några volter av rädsla, kan det vara möjligt, ska hon slutligen bli uppäten av konsten, allt tycks förutspått, nu allvar, det gäller livet, fram med paletten, ett vapen hon ibland haft nytta av, mycket zinkvitt med den kan alla färger blandas, oanade nyanser bildas, stor kraftig pensel bäst att måla över stora ytor med, snabba drag, tigern försvunnen, tji fick den.

Målningen har nu ett nytt uttryck, milda pasteller, tycks blandat till en ljus melodi, i den anas en liten rund boll snurra runt, runt efter sin svans.

Konsten kan bli till i tystnad.

Eva Westman Linné är konstnär och har ateljé på Vävaren.