Gustaf Lord

---

GAFFEL står för Gävle AteljéFörening och samlar stadens konstnärer med syfte att:
…administrera kommunens stöd till professionella ateljéer, och 
…tillhandahålla yrkesmässigt utrustade verkstäder med möjlighet för konstnärer att arbeta i stora format.

Genom att kollektivt dela på verkstäderna är GAFFEL en resurs för yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare, den offentliga konsten, utbildningsväsendet och medborgarna. En plats där konstnärer ska kunna förverkliga sina idéer.

Föreningen drivs ideellt av konstnärerna själva och utvecklas med samtidens krav. Under en period ordnades kompetenshöjande fortbildningar för Arbetsförmedlingen Kultur med deltagare från hela landet. På senare år har Gaffel själva arrangerat konsthändelser i det offentliga rummet.

– Men hallå? Gävle AteljéFörening bildas ju bara av de tre första bokstäverna i Gaffel, påpekar lustigkurren. Resten då?

– De är reserverade för framtiden.

---

1996

Situationen uppmärksammades av politikern Fakhroddin Fani, själv f.d. student vid Gävle Konstskola, som skrev en motion. 

Där föreslogs bland annat att det forna äldreboendet Ericssonska Stiftelsen skulle omvandlas till konstnärsverkstad. Även ett förslag på att dela lokaler med den kommunala konsthallen Konstcentrum lyftes. Katarina Jönsson Norling, som representerade konstnärerna, ville bredda uppdraget. Se över flera möjligheter och identifiera det egentliga behovet. Några konstnärer uttryckte också en oro över att dela lokaler med en besöksverksamhet, de ville inte bli föremål för söndagsutflykter.

1997

På Ylva-dagen den elfte april sjösattes istället en ordentlig bildkonstutredning. Studiebesök gjordes i Umeå och senare besökte en grupp konstnärer även kollektivverkstan ALKA i Linköping. Där hade de en gemensam projektverkstad i en industrifastighet med intilliggande ateljéer och gemensam digital utrustning, som var viktigt då när det var relativt nytt att använda datorer i konsten och väldigt dyrt med utrustning och programvaror. Det var en intressant modell som som blev en förebild. Men utredningen mötte också av motstånd. ”En kollektivverkstad för konst ansågs omodernt – allt skulle vara cyberspace på den här tiden”, minns Katarina Jönsson Norling.

1998

Utredningen står klar. Katarina får i uppdrag att inventera kulturutövare, möjliga samarbeten och lokaler.
Men hur ska konstnärerna kunna driva verksamheten?
Lösningen var självklar – det ska finnas ateljéer i anslutning till verkstaden.

1999

Konstnären Maria Sundström hade i Umeå fått avslag på ett förslag om stöd till yrkesverksamma konstnärer för hyra av ateljé. Förslagets kärna var att stöd kan fås oavsett var man hyr, om man bedriver professionell verksamhet. Men idén togs med tillbaka till Gävle där den utvecklades vidare. Gävle Kommun blev så småningom först av flera kommuner att anamma förslaget. 

Inkomna ansökningar behandlas en gång per år av en grupp med representanter från kommunen och det lokala konstnärslivet. Utbetalningen av stödet för de godkända ansökningarna sker sedan, enligt kommunens önskan, via en förening. Ingen av Gävles befintliga föreningar ville hantera administrationen av utbetalningarna så en ny sammanslutning grundas. Sittandes på en stor gammal stenlito bland tunga litografistenar (en del med gamla reklambilder på) i en av ateljéerna i hamnen väljs konstnären Jens Salander till förste ordförande för Gävle ateljéförening – GAFFEL.

Jakten på en plats för kollektivverkstaden med ateljéer gick sämre. En lämplig lokal i den forna textilfabriken Vävaren i stadsdelen Strömsbro hann hyras ut innan Gävle kommun lyckats fatta beslut. ”Allt stod och stampade”, minns Katarina Jönsson Norling.

2000

Ägaren till Vävaren, Agne Brodin, hade dock en annan lokal som stod tom. Kruxet var att den låg på tredje våningen, och dit fanns ingen trappa. ”Vi tog hissen upp och sick-sackade oss igenom ett företag som tillverkade lastpallar av kartong. Från taket hängde stalaktiter av lim”, berättar Katarina Jönsson Norling. När en passande trappa, från en färja, installerats var stunden kommen – kollektivverkstan och ateljéerna hade äntligen hittat ett hem.

2001

Bildkonstutredningen innehöll också satsningar på den kommunala konsthallen, utställningsersättning och införandet av enprocentsregeln. Konstnärernas Riksorganisation utsåg till och med Gävle till årets konstkommun.’’En framsynt konstpolitik med goda villkor för bildkonstnärer’’, löd motiveringen.

20 år senare

Idag har Gaffel över hundra medlemmar och en verkstad med arbetsmöjligheter för allt ifrån screentryck till snickeri, från metall till glas och keramik. Dessutom kan föreningen se tillbaka på en verksamhet med brett kursutbud och många intressanta konstprojekt och festivaler, både i Gävle och runt om i regionen.
Läs mer om detta på Gaffels hemsida.