Det var så dammigt och bullrigt där
anja lundmark
ESTER
född 1928
Ester berättar:
Mina föräldrar hade en lantgård i Hälsingland. Där föddes jag under översikt av en barnmorska. Farfar och farmor bodde också på gården. Jag gick i skolan sju år och det var både pojkar och flickor i klassen. Jag började arbeta när jag var 15 år hos en familj. När min pappa dog 1945, flyttade mamma och jag till Gävle. Då fick jag arbete på Svanens Väv. Det var många som kom från Hälsingland till Strömsbro. På den tiden var det ont om jobb i mina hemtrakter.
Vi fick bostad i flickbyggningen. Hyran var tre kronor i veckan som drogs på lönen. Vi hyrde möblerat. Våra egna möbler hade vi lämnat kvar hemma hos mormor. Mamma arbetade på nedre botten i kardningen. Hon tjänade 40 kronor i veckan. Hon arbetade kvar tills fabriken lades ned 1960.
Jag var 17 år när jag började i spinningen. Jag arbetade där under det förra stora jubileumsåret, 1946. Det var så dammigt och bullrigt där. När man gick hem såg man ut som en tomtegubbe. Jag slutade redan efter ett år när jag hittat ett bättre jobb. När jag sagt upp mig fick både jag och mamma flytta ut från flickbyggningen. Mamma fick inte bo kvar där trots att hon fortsatte sitt arbete på fabriken. Hon fick hyra in sig hos portvakten tills hon hittade en ny lägenhet. Mamma fick sedan hyra rum hos en man, som sedan blev hennes sambo. Nu bor det barnbarn till henne i det huset.
Texten är hämtad ur Anja Lundmarks “Kvinnoliv på Gefle Manufaktur AB i Strömsbro” från 1996.